Transporterna ökar samtidigt som västvärldens unga ratar tekniska utbildningar. Konsekvensen är att de som väljer tekniska sjöfartsutbildningar tas emot med öppna armar på arbetsmarknaden.

Marknaden behöver fler sjöingenjörer

Det är många som utbildar sig till sjökaptener. Men sjöingenjörsutbildningen är ett säkrare kort för den som vill ha jobb inom sjöfarten.

– Vi har många fyrtiotalister bland svenska sjöbefäl, säger Christer Themnér, vd för Sjöbefälsförbundet. När det gäller sjökaptener så är det många nya som vill in och som söker till de utbildningar som finns. Men sjöingenjörer, som är en viktig grupp, är det redan stor brist på.
En annan viktig befattning ombord är i dag elektroingenjören. Då det gäller den hoppas Christer Themnér på att det i den nya STCW-konvention (se sidan 21), som ska slutförhandlas i Manila nästa år, kommer att regleras vad som krävs för att ansvara för elutrustningen ombord.
– Elektroingenjören är en mycket viktig befattning eftersom dagens fartyg är fyllda av elektronik, säger Christer Themnér. Men i den gällande STCW-konventionen nämns inte elbefattningen med ett ord, så en förändring när det gäller det är efterlängtad.

Efterlyser skärpta regler
Med den nya STCW-konventionen kan de komma krav på vilken kompetens som krävs för flera yrkesgrupper ombord. Christer Themnér hoppas på skärpta regler när det gäller även de grupper som inte arbetar som befäl.
– Vi måste ha krav på utbildning för den som arbetar på fartyg, säger han.
För Sverige och andra länder i västvärlden lär de nya reglerna inte innebära några större förändringar. Men för arbetskraftsexporterande länder från tredje världen kommer förhoppningsvis en kvalitetshöjning till stånd.
– Svenska sjömän är välutbildade och har mycket gott rykte även internationellt sett, säger han. De svenska sjöfartsutbildningarna håller en mycket hög klass, som gör att vår arbetskraft är eftertraktad.

Bättre villkor på gång
När MLC, Maritime Labour Convention (se sidan 21), träder ikraft kommer sjömännen på bekvämlighetsflaggade far­tyg att få sina villkor kontrollerade av hamnstatsmyndigheter. Det bör rimligen leda till en förbättring av dessa sjömäns villkor. Christer Themnér ser inte MLC som en möjlig konkurrensfördel.
– Skärpt kontroll av ombordvillkoren gynnar sjömän oavsett vilket land de kommer från, säger han. Jag ser det inte som en åtgärd som ska ge svenska besättningar en konkurrensfördel, utan hoppas istället att det ska leda till att fler länder kommer att förbättra anställningsvillkoren för sin inhemska arbetskraft. De filippinska sjömännen behöver sina jobb likaväl som de svenska. Det viktiga är att vi tillsammans verkar för att ge alla sjömän bra anställningsvillkor.



Från bilagan Svensk Sjöfart
Producerat av Tabloid Nordic AB
Utgivningsdatum: 2009-09-18