Hem Ledare Innovation/Miljö Utbildning Rättigheter Hallå där.. Gästartiklar Arkiv
 

Det finns brister i arbetsmiljön på fartyg som aldrig hade accepterats på en arbetsplats i land. Foto: Jörgen Språng Nordiska fototävlingen för sjöfolk

Arbetsmiljön måste bli bättre

Det ska vara lika tryggt och säkert att arbeta till sjöss som i land. Med den målsättningen arbetar fackförbundet SEKO sjöfolk med att försöka råda bot på de arbetsmiljöproblem som fortfarande finns ombord.


Karl-Arne Johansson är arbetsmiljöansvarig ombudsman på Seko Sjöfolk.

– Sjöfarten har tidigare varit lite av en dold värld, säger Karl-Arne Johansson, arbetsmiljöansvarig ombudsman på SEKO sjöfolk. Det finns brister i arbetsmiljön på fartyg som aldrig hade accepterats på en arbetsplats i land.
Sjöfarten har länge omfattats av ett eget regelverk när det gäller arbetsmiljö och säkerhet för de anställda ombord. Först 2003 började den svenska arbetsmiljölagen gälla även för dem som arbetar till sjöss. Arbetet med att foga samman gamla och nya regler pågår fortfarande. En stor del i arbetet handlar också om att skapa en fungerande kedja – från fartygen där dåliga rutiner och brister i den fysiska miljön ska åtgärdas till redarnas kontor, där personalen måste förstå varför det är viktigt att vissa saker åtgärdas.
– Vi måste ha kommunicerande kärl, säger Karl-Arne Johansson. De som arbetar på kontoren måste känna till arbetsmiljölagstiftningen för att förstå varför vissa fakturor ska betalas.
Karl-Arne Johansson är ute på fartygen för att inspektera. De värsta arbetsmiljöbristerna finns ombord på äldre fartyg, men han håller också ett vaket öga på fartyg som byggs om för att försöka hindra lösningar som kan skada de anställda.
– Många svenska redare har blivit bra på att ta hänsyn till arbetsmiljöfaktorer, säger han. Men det finns undantag, där redarna bara har tittat på priset vid upphandlingar av till exempel ombyggnationer, och inte alls har tagit hänsyn till hur det ska fungera för dem som ska arbeta där.

Tunga moment sliter
Ombord på passagerarfartyg är det ofta cateringpersonalen som riskerar att hamna i miljöer som inte är tillräckligt bra anpassade.
– Det kan vara tjugolitersförpackningar med vin som ska stuvas in i trånga utrymmen som är under knähöjd, säger Karl-Arne Johansson. Det kan också vara bardiskar som är alldeles för breda för personalen när de ska räcka över drinkar. Gör man den rörelsen några hundra gånger om dagen så utsätts kroppen för ett helt onödigt slitage.
För dem som arbetar i maskinrummet är rengöringen av bränsleventiler ett arbetsmoment där man i vissa fartyg helt i onödan utsätts för hälsofaror.
– Det görs i vissa fartyg av tradition med dieselolja, säger Karl-Arne Johansson. Vid rengöringen frigörs små droppar av olja som innehåller svavel och mineraler och som besättningen kan andas in, vilket både kan leda till cancer och allergiska reaktioner. Det går lätt att undvika problemet genom att använda kalibreringsvätskor som har funnits i 20 år.

Datorn kollar arbetstid
Trots bristerna anser Karl-Arne Johansson att man inom sjöfarten är på god väg i arbetet med att förvandla svenska fartyg till verkligt bra arbetsplatser. Ett exempel på förbättring av arbetsmiljön är att man inte längre har problem med att personalen på svenska fartyg blir utmattad av få långa arbetspass med lite vila mellan.
– Det finns numera datorbaserade lönesystem som larmar om en anställd läggs in på ett tjänstgöringsschema med otillräcklig vila mellan passen, och som strider emot lagen om vilotid för sjömän säger Karl-Arne Johansson.


Annonsörer
Click!Click!Click!Click!Click!